är guld värt!
Vi har varit på vår första utställning! Att det var Nexos första är naturligt, han är bara nio månader. Att det var min första vid snart 67 års ålder är inte lika vanligt.
Nexo fick Very good och domaren beklagade att hon inte kunde bedöma hans rörelser. Det var ju så många olika, samtidigt…
Miljöträning är viktigt
Det hoppade vi över… Det var Nexos första gång i en hundhall, första gången han ser så många hundar och människor på samma gång. Självklart blev Nexo väldigt exalterad. Det var hopp och glada lekutfall, skall och bus. Speciellt när någon sprang med sin hund bredvid ringen.
Vi satte nivån ifrån vilken alla andra hundar framstod som exempel på perfekt lydnad.
Man borde skämmas för ett sådant uppförande, men varför?
Självförtroende
När jag åkte hem var jag riktigt glad. Vi hade klarat av vår första utställning och jag kunde konstatera att jag har ett riktigt bra självförtroende som hundförare. Jag vet vilka utmaningar vi haft och vilka framsteg vi gjort. Att Nexo skulle bli sprattlig hade jag räknat ut och att jag bara ska vara lugn, hålla i och återta kontakt.
När vi åkte dit visste jag att vi inte skulle se så mycket av att han kan gå hyfsat bra i fot och vara rätt uppmärksam på mig. Normalt är vi ju mest själva ”hem-ikring” eller med några få jägare och hundar till ute i terräng.
Jag känner mig och min hund, vet att han fortfarande är väldigt valpvimsig. Min förra vorsteh hade en annan mognad vid samma ålder och jag kunde börja träna honom tidigare.
Jag är trygg med att vi är på väg att få den kontakt jag vill ha innan jag börjar träna vissa moment. När han mognat lite mer kommer allt att bli lättare att träna.
Det är ingen idé att ha bråttom för allt tar bara längre tid då.
Men vänta bara! Om ett par år när han är en vuxen vorsteh på närmare tre år ska vi ställa ut igen. Då kommer domaren att kunna bedöma hans rörelser ordentligt! Under tiden ska vi börja jaga tillsammans och dela fantastiska upplevelser i skog och på fält och fjäll!
Bild Nexo före trim
